royikaros.blogg.se

Hej alla min nya vänner. Har aldrig bloggat förut och mitt namn är Roy. Jag kan här göra en kort info om mig själv,jag är född 52,detta är inte "stenåldern"? Jag var ute för en svår motorcykelolycka 1996 med min Honda goldwing, jag körde rakt in i sidan på en bil körd av en "Kärring" som inte stannade vid stopptecken. Jag fick mycket skador som dolda handikapp med en ständigt nackvärk, svårt att röra nacken, skador på några kotor och huvudvärk. Men jag kunde fortfarande gå! Men så år 2002 hände något som skulle förändra hela mitt liv liv jag drabbades av en stroke endast 50 år gammal och blev nu förlamad på min vänstra sida, så nu är jag hjulbent. Här kommer jag skriva av mig om min vardag

en dag på¨Majorna Go-Karting

Kategori: Allmänt

                
En dag på Majornas Go Karting. Väl framme och inne i lokalen står Go
Karten, redan förbered.  För jag brukar,alltid, ringa, dagen innan Så är karten alltid iordningställd. När jag står i
depån i min rullstol får jag hjälp att ta på hjälmen. Sedan rullar jag ut på
banan i rullstolen. Parkerar den intill karten. Sedan ska jag få hjälp från
rullstolen in i Karten, jag får hjälp att sätta på mig ett midjebälte så min
assistent har något att hålla i när jag står upp. Hjälper assistenten att styra
mina ben på plats. Sedan sjunker jag sakta ner tills, jag sitter helt och
hållet i sättet. Nu lägger min assistent fötterna på plats vid pedalplattorna,
och sedan spänns vänster benen fast med spännremmar i ramen.  För om jag inte gör det vet jag inte vad mina
ben har för sig jag har något som heter spastiskt i benen. Det innebär att det
vänstra benet kan plötsligt sträcka sig rakt ut något jag inte kan kontrollera
det går att se på ett av mina foton vad jag menar med fastsättningen. Väl klar
är, dags för start av motorn. Nu gäller det att hålla ordning på högerfoten.
För den sköter ju både gas och broms eftersom jag har ett specialsvetsat
pedalställ blir det inte som på en vanlig bil avståndet mellan att gasa och
bromsa är bara några centimeter, så det skulle lätt kunna bli fel. Om man inte
är uppmärksam att det blir gas istället för broms så det gäller att ha tungan
rätt i mun. Och verkligen tänka på vad jag gör. Likaså i kurvorna för jag styr
ju bara med min högra arm så i sladdarna måste jag tänka på vad jag gör så det
inte slutar i väggen. Och att häva sladdarna på rätt ställe så inte bakdelen på
Karten, sladdar in i mitträcket, det är mycket att tänka på men det är det som
är tjusningen med det, hela.  När sedan
heatet är färdig kört tänds ett antal röda lampor för då är det dags att köra
in i depån. Väl i depån kommer min assistent fram med min rullstol sedan
hjälper hon och personalen mig ur Karten och i rullstolen igen, sedan rullar
vi  ut i kafeterian och tar en fika och
går igenom dagens körning. Sedan väntar vi på färdtjänst bussen för att kunna
åka hem igen.
          

Kommentarer


Kommentera inlägget här: