royikaros.blogg.se

Hej alla min nya vänner. Har aldrig bloggat förut och mitt namn är Roy. Jag kan här göra en kort info om mig själv,jag är född 52,detta är inte "stenåldern"? Jag var ute för en svår motorcykelolycka 1996 med min Honda goldwing, jag körde rakt in i sidan på en bil körd av en "Kärring" som inte stannade vid stopptecken. Jag fick mycket skador som dolda handikapp med en ständigt nackvärk, svårt att röra nacken, skador på några kotor och huvudvärk. Men jag kunde fortfarande gå! Men så år 2002 hände något som skulle förändra hela mitt liv liv jag drabbades av en stroke endast 50 år gammal och blev nu förlamad på min vänstra sida, så nu är jag hjulbent. Här kommer jag skriva av mig om min vardag

En dag på Gekås!

Kategori: Allmänt

I går var jag på en heldag hos Gekås med min bekant Karina det startade  med att Karina kom hit hem och hämtade mig i deras nya enorma Mercedes en sådan där värsting bil där fanns allt och då menar jag allt jag rullade fram till bilens höger sida där dörren stod öppen livrädd för att göra någon repa eller märke för en helt ny svart lack är ömtålig det gick bra att komma in i bilen utan några märken i lacken. Men så är det ju som alltid det där eländiga benet som inte vill vara medgörligt utan står rakt ut så både Karina och Susann fick ta i för kung och fosterland för att orka böja benet och få in ben och fot i bilen behövs krater det är svårt att förstå för någon som inte upplevt vad ett spastiskt ben är för något men väl där startade färden till Ullared.

Att åka i den bilen var en upplevelse den läste av hastighetsskyltarna själv och då ställde den automatiskt in rätt hastighet jag satt på handsydda skinnsätet när Karina skulle visa hur snabb den var tryckte hon plattan i botten och ni ska veta bilen fullkomlig rusade fram det känns lite speciellt att åka så för bilen har personliga nummerskyltar så den väcker ju stor uppmärksamhet.

Väl framme gick Karina in och pratade med en vakt om att få låna en rullstol för vi åkte utan stol för det fanns ingen plats för min stol i bilen vakten och Karina kommer ut med en stol jag fick en fantastisk hjälp utav vakten att komma i stolen varpå han säger jag ordnar detta så kan ”frugan” parkera bilen vakten säger till Karina du kan ställa dig på handikappsparkeringen där borta, men vi har ju inget handikappstillstånd, det gör inget jag skriver upp registreringsnumret. Karina parkerar bilen med mig fortfarande på passagerarsidan, vakten kommer efter när vi parkerat hjälper vakten mig ur bilen jag ser på honom att han är mycket imponerad av bilen väl ute ur bilen och efter en hård fajt med mitt ben är jag på plats i stolen då säger vakten jag ska nu bara skriva upp ert bilnummer han går bakom bilen tittar på den personliga nummerskylten och ler jag undrar innerst inne undra vad han tänkte för denna enorma bil och sedan en personlig skyllt och en sådan ”Man ”jag kände mig mycket stolt.

Han rullade in mig i varuhuset där jag fick låna en el-stol en sådan underlättar för en heldag inne i varuhuset på den sitter fram en stor kundkorg för plats för mycket varor det är perfekt för en shopaholic som mig. Efter några timmar var min korg mer än halvfull och även så Karinas vagn. Det blev många skratt och roliga upplevelser efter några timmar var det daggs för mat det blev köttbullar med potatis på restaurangen. När klockan började närma sig fem var det dags att dra sig åt kassan då hade vi först min korg full plus ytterligare 2 vagnar det tog 15 minuter att passera ut genom kassan jag såg ett jättelångt kvitto komma fram undra men vi löste det. Sedan bytte vi ut el stolen mot en manuell stol rullade ut till lyxåket igen jag kommer med överkroppen ganska lätt in i bilen men så ska ju det där trilskandes benet in i  bilen jag tog av skon så kunde Karina pressa in  foten så min strumpa gled mot dörrens insida så blev det inga märken färden startade hem det var mörkt och lite regnigt men det var ju okej i den bilen där allt sköts automatiskt, jo när jag säger allt så menar jag allt utan själva körningen.

Väl hemma in med alla varor det har varit en mycket trevlig dag med Karina på Ullared. I dag blir det uppackning av varorna jag tror jag ska skriva till Gekås och tacka för den fina hjälpen vi fick av vakterna detta var en dag med mig på Gekås, ärligt talat kunde jag åka dit minst en gång i månaden men det är ju det här med pengar och vad ska jag göra av alla saker…?

Kommentarer

  • Ulf Elfving säger:

    Hej Roy! Trevligt att läsa din blogg! Som ju är full av humor, allvar och tänkvärdheter. Både du och jag är ju rätt nya i bloggvärlden; jag har nöjet att skriva på sajten Mitt Kök: www.mittkok.se, bloggen "Mat med Elfving". Kul om du - och fler - vill följa den.
    Och nu blir det trångt på din vägg: jag skickar också ett foto... - tror du att jag får plats bredvid Ledin och Clabbe?
    Massa hälsningar!/Uffe Elfving

    Svar: hej Ulf, de är klart du får en plats jag har redan slagit i spiken till tavlan vad glad jag blev att du skrev en komentarpå bloggen.hoppas du har överseende av mitt skrivande jag har ibland lite brådis så det kan bli felstavning och glömda radbyten och tecken , jag önskar dig en bra dag.
    Roy Mattsson

    2013-11-06 | 20:52:11
  • Ulf Elfving säger:

    PS: Jag skrattade högt när jag läste om dina vedermödor med äppelträden... Har själv lyckats ta död på ett träd och blivit nästan helt utan skörd på de andra tre. De verkar f.ö. vara på god väg att tyna bort, de också...

    2013-11-06 | 20:57:04

Kommentera inlägget här: