royikaros.blogg.se

Hej alla min nya vänner. Har aldrig bloggat förut och mitt namn är Roy. Jag kan här göra en kort info om mig själv,jag är född 52,detta är inte "stenåldern"? Jag var ute för en svår motorcykelolycka 1996 med min Honda goldwing, jag körde rakt in i sidan på en bil körd av en "Kärring" som inte stannade vid stopptecken. Jag fick mycket skador som dolda handikapp med en ständigt nackvärk, svårt att röra nacken, skador på några kotor och huvudvärk. Men jag kunde fortfarande gå! Men så år 2002 hände något som skulle förändra hela mitt liv liv jag drabbades av en stroke endast 50 år gammal och blev nu förlamad på min vänstra sida, så nu är jag hjulbent. Här kommer jag skriva av mig om min vardag

en mycket dålig dag.

Kategori: Allmänt

I går var en riktigt dålig dag.   förmiddagen började bra med matlagning och lite städning vid 3 tiden skulle jag besöka toaletten jag rullar fram med rullstolen inne på toaletten finns ett handtag placerat på höger sidan på toalett väggen jag greppar handtaget drar mig upp vrider mig häcken bakåt sätter mig på holken hittills allt väl efter en stund ska jag åter till stolen greppar, jag  handtaget för att dra mig upp i upprättläge men kraften var otillräcklig. Efter ett 10 tal försök återgår jag till holken koncentrerar mig i 50 minuter på ett nytt försök mitt högerben placerat i vinkel vid holken likaså det förlamade benet ett nytt försök drar mig upp men min kraft ger vika tappar taget åker baklänges mot holkens högra sida glider jag sedan ner på golvet det högra benet är då under mig det blir ett grymt tryck i knäleden till slut ligger jag på golvet smärtan i knäet var hemsk till  slut får jag  bort foten under mig och benet vinklar sig ut igen.  ligger nu på rygg upptäcker till min fasa att trygghetslarmet är kvar i sovrummet försöker få undan rullstolen som stå i vägen i dörr öppningen, efter att stolen är bort tryckt med höger benet fanns bara en tanke jag måste komma till larmet försöker komma i till ryggläge sedan drar jag mig med den högra armen i kantlister och dörrkarmarna meter efter meter tills jag närmar mig sovrummet sista metrarna greppar jag i matbordsbenet, i matrummet trycker på med högerbenet efter 25 minuter äntligen ser jag larmet några meter till nu når jag larmet med högerhandens finger trycker signalen går fram, efter svar från högtalartelefonen från larmcentralen,  och min förklaring vad som hänt meddelas att  personal är på väg.   jag fryser pliggande på golvet som tur är ligger det en värmefilt på golvet och en kudde det värker i alle delar man tänkas kan efter ytterligare 25 minuter kommer personalen på larmet och kollar upp mig sätter på lyftbälte strax sitter jag åter i rullstolen stel som en pinne bredvid sängen. Rullar tillbaka till toan för att se hur jag stökat runt där inne efter en översyn rullar jag ut i köket hämtar några värktabbletter  åter in till sovrummet efter en noggrann kontroll och koncentration tar jag mig över från stolen till sängen  jag lyckades äntligen på rätt plats i sängen.  på med värmefilten tänker över dagens  trauma somnar på morgonen i dag vaknar jag med en grym värk i min nacke och rygg i dag torsdag får bli en lugn dag. Fy vad galet det kan gå. det blev en lång berättelse.       

Kommentarer


Kommentera inlägget här: