Hej alla min nya vänner.
Har aldrig bloggat förut och mitt namn är Roy.
Jag kan här göra en kort info om mig själv,jag är född 52,detta är inte "stenåldern"?
Jag var ute för en svår motorcykelolycka 1996 med min Honda goldwing, jag körde rakt in i sidan på en bil körd av en "Kärring" som inte stannade vid stopptecken. Jag fick mycket skador som dolda handikapp med en ständigt nackvärk, svårt att röra nacken, skador på några kotor och huvudvärk. Men jag kunde fortfarande gå!
Men så år 2002 hände något som skulle förändra hela mitt liv liv jag drabbades av en stroke endast 50 år gammal och blev nu förlamad på min vänstra sida, så nu är jag hjulbent.
Här kommer jag skriva av mig om min vardag
I går var jag och min assistent på en nyöppning av Ostbutiken i Mölndal Centrum. Vi hade mycket trevligt var runt och handlade en del bra att ha saker tog en fika. Vi fick även träffa Lasse Kronér och en pratstund det var en lyckad dag, i morgon blir det åter att arbeta med mina pensionssparningar som ska klyvas och staplas på hög. Det blir även en del datorarbeten och skräp eldning. Vi kommer även att lägga ut kort på facebook
Nu har jag haft några dagar när jag varit Dawn jag har inte orkat träna haft svårt att stå upp jag skulle åka med min fru i hennes bil jag som förut med lätthet rullat fram med rullstolen tagit tag i höger dörren dragit mig upp ur rullstolen vänt mig om ett halvt varv och får grep på takets höger sida i takräcket sedan hastig ner med handen hittat ett handtag på insidans överkant tagit tag i detta vänt mig en aning till sakta satt mig ner ibland slagit huvudet i dörrkarmen men oftast har jag klarat detta men nu gick det åt pipan. Jag orkade inte dra mig upp i sättet Susanne kämpade jag försökte på alla sätt men gled hela tiden ner väl inne i bilen var ju mina ben kvar på utsidan då ska det kämpas med att få in dom och det kan vara stora problem eftersom jag inte kan styra benen dom pressar sig okontrollerat framåt med fullkraft ett par djupa andetag kan ibland hjälpa när benen väl är inne har jag trasslat in mig i mattan med skorna tillslut är jag i alla fall på plats då är det bara bältet kvar och det brukar gå bra. Sedan startar vägen hem efter så där 1 timma är vi hemma då ska alltihop göra om fast åt andra hållet även nu är det trögt väl ur bilen ska jag stående landa rätt i rullstolen med häcken men detta var en stor kraftansträngning. Jag tänker vad är det som händer med min kropp har jag tappat allt vad ska till för att bli bättre, jag orkar snart inte mer det känns hopplöst. Úndra om jag ska försöka stå träna mer när jag försöker gå träna med käppen ger sig minna nackskador tillkänna och då blir det mera piller och natten kan bli hemsk med värken. De är då jag tänker är det då värt att träna och sedan få detta bakslag
I dag var jag och min assistent Maria på Allum maxi i Partille och handlade vi besökte även apoteket när vi stod i kön på Ica Maxi för att betala exploderade mitt ena däck på rullstolen. Jag tittade ner på hjulet som var platt som en tjuga kunderna i kön intill tittade bara bort precis som att bara han inte frågar om hjälp för då spricker mitt tidschema det såg så ut i deras blickar. Jag önskar jag kunde rest mig upp och sagt nu går vi och skiter i den där för bannade stolen och bara rusat iväg. Men nu är inte situationen sådan så det är bara att vackert sitta kvar och hålla god min som tur var hade jag en bra och handlingskraftig assisten som tog tag i problemet vi betalade rullade ut till bussen. När vi kom hem gick vi in i förrådet och letade upp ett nytt däck och slang tog av det trasiga hjulet ut i garaget krängde av det trasiga däcket hjälptes åt att få på det nya i med luft på med hjulet igen. Sedan var det bara att ta plats i stolen igen rulla in packa upp alla varor med hjälp av Maria hon tycker det är så intressant att arbeta här för det händer så mycket och hon får hela tiden lära sig något nytt.
Jag undrar dom som stod i kön intill mig på Ica tror ni dom tänker undra hur det gick för han i den trasiga rullstolen om han kom där ifrån ”jag kanske skulle ha erbjudit honom min hjälp” eller åker dom bara hem och tänker aldrig mer på det tills dom själva en dag sitter där.
I går blev det ett go kart race jag och min assist åker med färdtjänsten in till inomhus gokartingen. Jag har med mig min väska med hjälmen och spännremmarna. Väl inne pratar jag lite med personalen dom frågar är det okej om jag kör ihop med två andra killar. Nä det är okej jag säger skämtsamt ja bara dom inte kör fortare är mig. Så är det okej nu ska först mekanikern montera på special pedalerna på go kart nummer 10 det är den karten. Jag kör det är pedalerna som jag reglerar både gas och broms med högerfoten. Nu kan du ta plats ropar mekanikern, jag rullar in i depå rummet med hjälp av min assist. Där börjar jag med att få fram min hjälm ur väskan för att sedan få den på plats på huvudet få den på plats brukar gå bra det krångliga är när mina glasögon ska sättas på plats för bågarna ska träs in mellan huvudet och hjälmen för att komma rätt på öronen. Oftast funkar det jag är mest rädd att bågarna ska brytas av när det sedan är genomfört rullar vi ut på banan det finns en liten plats där Go karten nr 10. står färdig och väntar. Jag rullar fram till kartens vänster sida, släpper lös spännremmen som håller mitt vänsterben fast i fotplattan på rullstolen sedan får jag hjälp att sätta på midjebältet. Detta bälte sitter fastspänt runt mage och rygg det är några handtag på detta så jag kan få hjälp vid överflytten och nersänkningen i sätet. Jag lyfter fram mitt vänsterben med hjälp av höger handen placerar vänsterfoten på golvet pressar mig upp med höger armen när jag känner en någorlunda hyfsad ballans lägger jag tyngden på vänsterbenet jag har faktiskt lite kraft kvar i det sedan lyfter jag sakta upp högerbenet får hjälp att sätta det i det skålade förarsätet pressar ner högerfoten får hjälp att styra in vänsterbenet på plats jag tar tag i skyddsbågen runt sätet sänker mig sakta ner får hjälp att styra mina ben och fötter på rätt plats till pedalerna väl nere i sättet ska vänster benet spännas fast i kartens ram med ett spännband sedan ska även foten läggas rätt så den inte ligger mot brompedalen även den spänns fast med spännremmar, efter några justeringar och känna med högerarmen på rattens utslag för jag styr ju endast med min höger arm är det dags mekanikern startar motorn ner med gaspedalen i botten iväg och mot första kurvan nu gäller det att värma upp minst ett varv efter ett varv blir det fullt drag det gäller att skära kurvorna så att det inte blir en tvärsladd för jag ska kunna häva sladden med högerarmen. Kurva efter kurva det funkar bra så när som på att det känns konstigt vid gaspådrag något som kärvar ojdå min vänsterfot har kanat ner lite och är emot bromsen stanna är det inte tal om tyvärr blir farten lite reducerad för detta men okej efter några varv närmar jag mig en annan kart jag ser att han uppfattat att jag är bakom och går lite åt sidan jag ser en möjlighet att göra en omkörning i en kommande kurva jag kör om på hans högersida det gick bra det är en härlig känsla efter en lyckad omkörning jag försöker pressa varvtiden utan att ta några risker för skulle jag sladda emot blir det nacken som får ta smällen för jag har trots allt en nackkrage men den tar inte allt så om emotsladden blir för rejäl kan jag få mycket ont i min skadade nacke inne i depå rummet står min assist och pratar med personalen och några av kunderna dom kommenterar min körning och är så imponerade hur det är möjligt att kunna köra så bra med en förlamning och behöva sitta så fastspänd dom tycker det är fantastiskt, jag det tänds röda lampor efter ett antal varv då är min körning klar jag svänger in i depån mekanikern och assistenten kommer fram nu ska jag bara tillbaka i rullstolen igen alla remmar ska lossas midjebältet sättas på plats jag får hjälp att komma upp mina ben kan ibland vara svåra att få ur rullstolen ställs på plats plötsligt är jag i rullstolen igen, rullar in i samlingsrummet för att ta en fika på plats vid ett bord och en kaffe. Kommer det fram en man som säger ursäkta mig men jag måste säga att jag är imponerad av din körning du är ju ändå förlamad jag tackar och säger sådant värmer och gläder mig nu är det väntan på en färdtjänstbuss och återresa hem igen efter ett lyckat race.
Pensionsförsäkring. I dag ska jag arbeta med mina pensionsförsäkringar (klyva ved) jag har mina pensionsförsäkringar i vedboden jag tror att värdet består sig bättre i veden än i pensionsförsäkrings papper veden ökar nog bättre i värde och bibehåller sig bättre än pappret och det är ingen annan som har något fallskärmsavtal över veden och båda sorterna måste man slita för att kunna skaffa och dess bättre är att det är vår egen skog. Egen skog värmer bäst.
Nu håller jag åter på att skriva brev det är tidig söndag morgon 06.00 jag älskar att skriva och jag har just avslutat ett brev till president Barack Obama han kommer ju snart till Sverige. Nu får jag vänta och se om han svarar likaså är det ett brev till den gamle racing legenden Jackie Stewart Mariha Carey, samt Petra Marklund, och Oskar Khilborg från programmet mot alla odds. Nu ska jag ut i köket och hämta kaffe. Jag har även ätit frukost och hunnit duscha. Nu ska jag försöka få lite ordning på skrivbordet. Jag har oftast en hel del kladd lappar = minnes anteckningar liggandes på bordet men nu ska dessa i papperskorgen.
I dag var starten på morgonen kämpig. Jag vaknade kl. 05.00 och jag brukar sega mig upp genom att ha rullstolen på högersida om sängen och där sträcker jag ut högerben så foten åker in mellan spetorna på rullstolshjulet för att sedan sega mig upp med hjälp av mag och ryggmusklerna. När jag väl kommit upp så långt med överkroppen och jag fått upp min balans kan jag lirka ur högerfoten ur hjulet med hjälp av högerarmen, dra upp benet mot mig så foten vilar på vänster knä. Om jag fuktar vänster knä med lite saliv så glider det inte ner igen, om foten nu blir kvar försöker jag sätta på toffeln och sätter sedan ner foten på golvet. Sedan viker jag upp högerbenet ovan på vänster knä för att kunna sätta på toffeln även på vänsterfoten. Detta brukar fungera bra men i dag fastnade högerfoten i rullstolens vänsterhjul och då är det nästan omöjligt att kunna komma upp för desto mer jag anstränger mig desto mer fastnar foten. Efter 55 minuters kämpande lossnar äntligen foten och jag kom äntligen upp. Jag måste även tänka på att inte ändan åker mot kanten på sängen, åker jag för nära kanten kanske jag glider ner på golvet och kan då tänka på hur ont det skulle göra. Jag fick på tofflorna och sedan hoppade jag över i rullstolen för sedan rulla ut i köket och sätta på kaffet. När jag ska ladda kaffeautomaten ska helst alla saker vara på sin plats, vatten måttet ska stå nära diskhon, helst ca 20 centimeter från kanten för jag sträcker bara ut högerarmen och greppar handtaget på vatten måttet, drar kaffebryggaren åt mig, öppnar locket, häller i vattnet, tar ur melitta hållaren, byter filter, sträcker mig upp till hyllan efter kaffe burken för att sedan lägga upp 6 skopor kaffe. Om nu dessa saker är flyttade för långt åt sidorna blir det helt fel för mig att göra kaffe men det brukar gå ändå med lite envishet men det är nog kämpigt ändå. Sedan ska jag ta mina piller och för att inte tappa dom när jag häller ur dessa ur dosetten lägger jag ett plastlock med kanter på uppåt och häller i tabletterna där så ligger dom fint där innanför kanterna. Jag kan sedan böja mig ner och fiska upp dom med tungan, allt detta gör jag för att inte behöva leta upp dem på golvet. Sedan sköljer jag ner de med kaffe, så var sak måste ha sin plats för att dagen ska starta på ett någorlunda bra sätt. Vi får se om uppstigningen går bättre i morgon.
Lägger upp en bild från en trevlig middag med vänner från i somras.
I går efter 10 års uppehåll kunde jag åter starta upp min svets och svetsa igen. Som betytt så mycket i min yrkesmässiga karriär och mitt företag, det kändes bra att återigen få känna på detta som jag har sett framemot att kunna prova på det igen efter att startat upp svetsen och dragit första strängen var jag lycklig, det fungerade det första jag svetsade ihop var en ny gaspedal till Go Karten vad underbart det fungerade, äntligen sedan kom brevbäraren med post ett brev från USA det var från en man vid namn Burt Rutan han är en av konstruktörerna på ett företag i Califonien vid namn Scaled Compositers fligtht line dom bygger just nu den rymdfarkosten och en av sponsorerna heter sir Richard Branson och han ska så småningom när den är klar ta en tripp ut i rymden med den, det säljs redan biljetter till denna farkost så privatpersoner så småningom ska kunna göra en resa ut i rymden det finns en svensk vid namn Bengt Söderqvist som köpt som beställt en billjett för 200.000 dollar han har tydligen och blir den andra svensken i rymden. Vad roligt att jag fick detta brevet, till lilla Härryda som bara är en liten prick på världskartan får brev från detta jätte stora projekt i Carlifonien, nu är det insatt i ett album bland samlingen och den nysvetsade och målade gaspedalen står här framför mig så jag kan begrunda detta mästerverk som tagit 10 år att komma igång med ja en seger äntligen, vänta bara det kommer mera. Förstår ni två så stora saker på en enda dag. Plötsligt händer det?
I dag har jag fått igång min el svets detta har jag längtat efter i 10 år sedan jag blev förlamad eftersom hela mitt yrkesmässiga liv har jag delvis hållit på att svetsa samt ägt en mekanisk, svetsfirma jag svetsade om gaspedalen till Go karten kanske låter lite för många men betyder mycket för mig. Sedan var jag i vedboden och klöv ved nu är det någon dags klyvning på sedan är den högen klar och ska ligga där till minst 2015 för att vara helt genomtorr.
Vaknar som vanligt tidigt tar mig upp i stolen rullar in till först köket sätter på kaffet, tar med en kaffe in till mitt arbetsrum startar upp datorn in på Spotify. Väl inne letar jag upp en bra låt därefter sedan in på nätet. Jag letar upp samtliga dagstidningar, läser igenom dessa ser om det hänt något särskild. När jag ser ut genom mitt fönster håller solen på att gå upp över grantopparna, det kan nog bli en fin dag i dag, jag har funderingar på att rulla ut i vedboden och städa under vedklyven för det blir en del flis och spån under den när jag sitter och klyver. Att städa under den brukar gå bra sittande i rullstolen, vi får se vad jag ska göra det blev lite städning i trädgården och i vedboden samt eldning av skräp. Det var allt för mig i dag, tack för i dag, slut för i dag.
Vaknar som vanligt tidigt tar mig upp i stolen rullar in till först köket sätter på kaffet, tar med en kaffe in till mitt arbetsrum startar upp datorn in på Spotify. Väl inne letar jag upp en bra låt därefter sedan in på nätet. Jag letar upp samtliga dagstidningar, läser igenom dessa ser om det hänt något särskild. När jag ser ut genom mitt fönster håller solen på att gå upp över grantopparna, det kan nog bli en fin dag i dag, jag har funderingar på att rulla ut i vedboden och städa under vedklyven för det blir en del flis och spån under den när jag sitter och klyver. Att städa under den brukar gå bra sittande i rullstolen, vi får se vad jag ska göra det blev lite städning i trädgården och i vedboden samt eldning av skräp. Det var allt för mig i dag, tack för i dag, slut för i dag.
I dag har jag och min assistent Maria varit i Slottskogen. När vi skulle åka vräkte regnet ner men väl där sprack himlen upp och det blev sol med ett fantastiskt väder. Vi var runt och tittade på alla djur och fikade och hade det trevligt väl hemma började det regna igen, snacka om tur. Jag ska göra rent min svetshjälm, den har en sådan där automatisk skärm som man ser genom glaset och först när man tänder svetspinnen mörknar glaset.
I dag har jag varit hos läkaren för undersökning. Senaste tiden har jag varit onormalt trött, en del kan nog bero på att jag har sömnappne och har mycket långa andningsuppehåll och jag har plötsligt drabbats av en kraftig heshet så att ibland kan det vara jätte svårt att prata, tråkigt för mig men kanske underbart för andra ”nu kanske han kan vara tyst ibland”. Läkaren ska ringa på fredag angående provresultaten. Det var ingen särskild post i dag jag har beställt färdtjänst tills i morgon för jag och min assistent Maria ska åka dit på en utflykt. Jag tar med mig min el-stol för det är så branta backar. Nu hoppas jag bara att vädret vill hålla i sig och att vi slipper regn, vi får väl se ifall jag återkommer till detta.
Att konstruera om gaspedalen på Go karten. Min högra pedal på go karten är gaspedal, så när jag har min högerfot på pedalgolvet flyttar jag den i sidled åt höger. Åt vänster sitter bromsen och eftersom det är mycket små marginaler måste dessa 2 pedaler vara mycket exakt justerade. De sista körningarna har den inte varit så bra så nu har jag tagit med mig pedalen hem för att försöka bygga om den till att gå lättare att justera så nu gäller det att tänka ut en lösning.
