för flera år sedan åkte jag och min fru på en konsert med Mikael Wiehe I Betlehemskyrkan i Göteborg. Vi kom dit jag i min rullstol vi hängde av oss ytterkläderna satt och vänta på insläppet när jag plötsligt behövde åka på toan vi fråga var toan låg hos någon typ av vaktmästare han pekade åt en dörr som var innanför där alla hängt sina kläder. Jag rullade fram Susanne öppnade dörren jag rullar i i ett rum med en lång korridor och längst ner stod det toalett jag rullade in och på min höger sida var det en del dörrar in till några mindre dörrar plötsligt när jag ser åt höger in i ett av rummen sitter Mikael wiehe där inne jag fortsätter rulla vänder mig om åt Susanne och pekar åt höger och viskar titta in får du se Sussi säger till mig rulla nu in och heja på Mikael jag vågade först inte men sedan tog jag mod till mig rullade tillbaka och in till Mikael och hälsade samt pratade lite han satt tydligen alltid så före en konster och koncentrerade sig före spelningen. Han var en mycket trevlig och sympatisk människa han satt och läste en bok och han hade ett par alldeles nya bruna manchester byxor på sig jag frågade om jag inte kunde få ta ett foto ihop med honom jag berättade även att han och björns musik spelas dagligen hemma hos oss han sa att vi kan rulla ut i korridoren så står jag bakom din rullstol när vi fotar han reser sig det är en lång man. Jag rullar ut i korridoren han bakom min rullstol det blev några bra foton jag frågade om det blir bra foton kan jag sända dom hem till dig för signering och det var okej jag plockade så småningom fram korten på min dator dom var perfekta jag skrev ett brev stoppade ner fotot sände det till Mikael efter ett tag kom ett brev i retur och där låg ett jätte fint signerat foto och några skrivna rader efter detta skriver jag ibland till Mikael när det kommit någon ny skiva jag varit och köpt och skriver vad jag tycker jag sänder även ett kort vid högtider och på semester. Mikael svar mycket ofta med några rader sådant uppskattar jag när en medmänniska anstränger sig att svara. För tänk ändå vad brev han kanske får han är vår tids största och bästa låtskrivare. Tänk ändå jag har fått träffa min stora idol och att vi är fotade ihop. Detta är jag så stolt för fotot är nu inatt i en guldram i mitt arbetsrum.